Namn:

Bor i skogen med mina två dalmatinrar Birk och Mio, hästarna Fandango, Chica, Broszka och Aéreo, samt katterna Pojken och Simpson, tuppen Tuppen och så min sambo Martin också förstås!

måndag, februari 19, 2007

19 februari

Nu blir det mera om koppelträning. Det har inte blivit så mycket promenerat i helgen för jag har jobbat hela helgen. Det blev iallafall en vända med Birk på lördagen och en runda med varje hund på söndagen. Det går bättre och bättre, det är riktigt trevligt att promenera med dem nu.

Igår gick jag och Birk en rätt lång runda (45 min) i skogen och sedan längs grusvägen mellan husen tillbaka. Han var riktigt duktig. Där vi går över ett fält brukar han vilja dra och springa omkring och nosa efter harar men det var inte många gånger kopplet blev sträckt :-). Sedan mötte vi både en häst & ryttare och en granne och Birk var duktig och fick öva på att inte störta fram för att hälsa (och hoppa...). Efter att vi stått och pratat en liten stund (Birk är dålig på att ta paus) så började han pocka på uppmärksamhet. Han satt rätt duktigt bredvid mig men började göra grejer (ligg, sitt framför mm mm). Han fick vara stilla en stund till och sedan fick han visa upp sina specialtrick - först att backa ifrån mig, vända och backa tillbaka in mellan mina ben, han hade väldigt bråttom så det blev inte så lysande den här gången.Vi testade hans nyaste trick också - att backa runt mig - och det gjorde han jättebra, ännu mer energiskt ute med publik än när han är ostörd.

Mio fick gå samma runda och han var också duktig. Han brukar gå ganska bra i koppel men när han drar mot något så gör han det med enorm kraft och envishet. Jag satsade igår på att få honom att snabbare vända emot mig när kopplet sträcktes. Detta genom att börja snabbt kasta godiset efter klicket och klicket kom precis när han började vrida huvudet, dvs innan han ens såg åt mitt håll. Mio är expert på att fånga godis i luften, han är snabb som en kobra och missar sällan, dessutom tycker han det är kul att fånga godisar i luften. I och med att jag klickade så tidigt och kastade snabbt så fick han svårare att fånga godiset, det gjorde faktiskt attt han vände snabbare om kopplet sträcktes. Får se om det fungerar i fortsättningen också :-).

Idag har de också fått varsin runda om ca 45 minuter.
Birk behöver alltid några "drag" på sig för att fatta att man ska gå fint i koppel den här gången också. Men sedan gick det rätt bra. Det var många störningsmoment idag för det verkade ha varit mycket vilt ute på vandring och även andra hundar och det var bra - vi behövde få lite mer störning. Tidigare har det varit så att om han dragit mot en god doft och jag har stannat eller vänt för att han drar så har han inte gått fram dit sedan, som om han uppfattat det som om att han inte fått gå dit istället för att det var dragandet som jag protesterade emot. Därför har jag börjat med att tydligt visa att han får går fram emot det han dragit mot efter att han vänder, får klick och sedan får varsågod för att gå vidare. Det fungerar bra, och ger oss möjlighet att verkligen öva in att han ska gå SAKTA mot det som han vill till (Birks standardhastighet är full galopp...). Tempot har minskat på promenaderna, han kan GÅ och han kan trava ganska sakta och framförallt så blir det mer och mer ofta att han vänder sig mot mig INNAN kopplet sträcks, det är så skönt att gå med honom nu och riktigt roligt! Det går fortfarande åt en hel massa mumsigt godis (brukar ha en blandning av korv, köttbullar, skinka och ost) men jag har börjat att lägga in att jag inte klickar varje gång. Han fick öva lite på sitt kvar och inkallning ute i skogen också och det tyckte han var roligt, speciellt dragkampen med kopplet efter inkallningen :-). Han älskar när vi leker med kopplet och har lärt sig att när jag säger "släpp" så är leken slut och då rör man det inte mer. Innan dess flyger han mest omkring i luften...

Mio fick också sin runda fast på ett annat håll. Han var himla duktig förutom de gånger där han drar stenhårt mot något, men det kändes som om det gick upp ett litet ljus för honom idag. Det var ett par tillfällen när han envist skulle fram till någon god fläck och jag höll stenhårt emot och när han så småningom vände så fick han klick och beröm och sedan gå fram till det han ville från början. På slutet så vände han betydligt snabbare och det såg ut som om han hade förstått vad det var han skulle göra för att få komma dit han ville. Vi övade lite sitt och sitt kvar och inkallning. Han har blivit duktig på att sätta sig när jag plötsligt säger sitt mitt under promenaden. Vi fick också träna det "på riktigt" idag, i en situation där det är tänkt att fungera i framtiden. Vi mötte nämligen folk från långt håll. Mio är väldigt vaktig och börjar stormskälla och kastar sig framåt så fort han ser folk med eller utan hund på promenaderna (vi bor ju mitt ute i skogen så vi möter nästan aldrig någon så han blir ju lite överraskad, går vi i stan gör han inte så). Den här gången var det människor vi känner och Mio skällde som en galning och hävde sig framåt (de var kanske 150 meter bort). Sitt sade jag, och efter en stund satte han sig, fick sin belöning, vi tog ett steg framåt och han började stormskälla igen... så höll vi på en ganska lång bit, han blev duktigare och duktigare på att sätta sig, men kunde inte låta bli att skälla däremellan (ragg på hela nacken och upp på huvudtoppen). Det var duktiga mötande för de stannade och väntade på att vi skulle ta oss fram till dem. När vi närmade oss började han vifta på hela sig istället och ville fram och hälsa, men fick gå fint vid sidan. Det gick ganska bra. En frivillig (hon erbjöd sig faktiskt själv, fast jag varnade för hopperiet) hälsade på min skitiga hoppande hund som blev hellycklig över att få pussa på någon. Sedan kunde han stå/sitta vid sidan medan vi pratade lite och sedan promenerade vi alla på samma håll tills vi kom hem till oss. Bra övning, jag får se till att stämma träff med dem i skogen i fortsättningen.

Det var allt för nu, fortsättning följer...