1 mars

En bild från i somras får lysa upp lite i snöslasket, den är från början av augusti - sommar, sol och torka. Det är inte konstigt att Mio har blivit så snabb och springer med enorma kliv - han fick god träning av Birk när han var valp. Lekarna bestod ofta av att göra som på bilden, springa sida vid sida i full fart samtidigt som de höll i en boll. Det gällde att hänga med storebror annars tappade man ju taget (fast då brukade Birk stanna och vänta in honom, han tyckte detta var en väldigt rolig lek). Det såg rätt kul ut med de två prickiga hundarna i olika storlek som bara galopperade på tätt intill varandra (jag satt med benet i gips och kunde inte göra särskilt mycket).

Idag har vi koppeltränat. Jag ändrade lite på upplägget idag. Vi har ju hållit på i en månad och just nu kändes det som om vi blivit lite för stillastående i utvecklingen och inte kom så mycket framåt längre. Jag testade ju tidigare att ha handen som target och idag plockade jag in det lite igen. När de vände efter drag så fick de ofta ta sig till handen och dutta på den med nosen för att få sin belöning och att vi gick vidare. Om Birk blev för stressig så tog vi lite paus och körde lite handtarget och sedan att vi rörde oss sakta framåt med nosduttar en liten bit innan han fick gå friare igen. Han varvar ned lite på detta jag tror det beror på att han får något/mig att koncentrera sig på en liten stund. Min tanke är att de ska hålla sig närmre mig/mer vid sidan för att vara närmre den möjliga hand-targeten (som dyker upp ibland när de går bra/tittar på mig av sig själva också). Jag vill inte införa för höga krav på att gå ordentligt på Birk direkt för då kommer han bara att tycka att jag och koppel är pest och pina, lite i taget är bäst (även om drag aldrig är ok) och så småningom kommer vi förhoppningsvis att nå vårt mål.
Med Mio försökte jag göra det till en liten sport - att snabbt ta sig till handen och trycka till den med nosen, det blev nästan varje gång med ett hopp på slutet. Mio är en ganska envis hund som inte gör sånt som han inte tycker har något syfte, det gäller att få honom att tycka att saker är riktigt kul annars försöker han hellre göra något annat. Men när han har lärt sig något och tycker att han tjänar på det beteendet så utför han det väldigt gärna och mycket noggrant. Försökte få Mio intresserad av en boll idag, det var han inte på humör för, spelade ingen roll att jag lekte med den, han ignorerade den fullständigt. Fullständigt meningslöst tyckte han och så var det med den saken...

Idag införde jag också lite "time-outer" eller vad man ska kalla det, om de drog väldigt mot något intressant så blev det tvärstopp, inhalning till nära mig och sedan stod vi och gjorde absolut ingenting i 5-10 sek (tillräckligt länge för att de skulle varva ned och inse att det var dötrist), jag var knäpptyst hela tiden, tanken var att jättedrag leder till absolut ingenting. Därefter gick vi sakta mot det de ville till, alternativt att vi gjorde någon grej direkt. Det blev mest Mio som fick prova på detta för även om han inte drar hårt särskilt ofta så när han gör det så är det för kung och fosterland... Vi får se om detta kan hjälpa.

En positiv grej idag var att Birk faktiskt gick in i huset frivilligt efter sin promenad. Jag går ju med honom först och han blir alltid jätteledsen när han ska vara kvar hemma själv (medan jag och Mio har kul) och sitter och ylar. Tidigare har han oftast inte velat gå in när vi kommit hem från vår promenad, men idag ställde han sig direkt vid ytterdörren. Antingen så var det ett framsteg eller också berodde det på att det regnade lite - han gillar inte att bli blöt.

Vi gick en varsin runda om ca 45 minuter, och när jag tänker efter så är det ju egentligen ett ganska bra framsteg att jag orkar med att gå så långt med dem och fortfarande vara på gott humör - för en månad sedan så var ju jag matt efter 400 meter... (och det var inte pga min dåliga kondis :-))