nu börjar det lossna

Idag har jag gått en mycket bra koppelpromenad med båda hundarna samtidigt i det trista regniga och gråa vädret. Idag kändes det verkligen att det kommer att bli ordning med busarna. Jag satsade lite mer på Birk idag, försökte verkligen hålla hög förstärkningsfrekvens när han gick bra och om Mio hängde på han med så fick även han många belöningar. Birk gick bra redan från första steget med koppel! Det är nog första gången. Han gick självmant bakom första biten ned till vägen och det fick han mycket lön för! Mio stod mest i kanten och åt gräs (det är tydligen extra gott gräs på just den sträckan) så honom fick jag nästan dra med mig...
Hela promenaden präglades av lugna, avslappnade hundar. Om Birk råkade sträcka kopplet så vände han bums o kom till mig. Mio var mer sisådär men jag lade inget större krut på honom idag, han fick bara följa grundreglerna och utöver det bli inskickad att gå bakom ibland om han hade alltför bråttom. På slutet var de för ovanlighetens skull mer dragiga, har aldrig varit med om att de haft så bråttom sista biten, de fick hålla sig bakom istället efter en stund när jag insåg att det inte fungerade på annat vis.
Det var så oerhört skönt att kunna gå en hel längre promenad med dem båda i koppel utan att själv bli vare sig irriterad och arg på dem eller trött i armarna. De lyssnade bra och tänkte själva när kopplet blev sträckt. De har börjat förstå kommandot "gå bakom" och även vad det innebär i praktiken. Till och med Mio gick dit för egen maskin och höll sig faktiskt kvar i position också utan att jag behövde stoppa honom hela tiden. Birk blev kvar i bakom-position även efter en belöning och det är ju också ett framsteg, annars har han oftast tagit belöningen som att det är "fritt fram" sedan.

Igår var det agility igen och även igår hade vi riktigt roligt. Vi hoppade en trixig bana som var en utmaning för både mig och Birk. Kul var det att det gick att skicka in honom i platten från den sidan där han kommer ut och han själv sprang bort och rundade ingången och stormade igenom! Banan var också gjord så att han fick öva på att gå ut och runda hindret han skulle hoppa, nyttig träning! Han blev duktigare och duktigare på det. Om Birk själv hade fått bestämma så hade han gärna tränat i några timmar till, men jag märker när han är trött för då börjar han missa slalomingångarna och ibland också att han hoppar över en pinne mitt i.
En koppelträningsnotis med Birk var att han gick duktigt bakom från bilen fram till Monicas hus, sedan klarade han inte längre, men jag var imponerad ändå - första biten brukar han ju vara okontaktbar och superstressad. Börjar Birk landa tro?