duktiga hundar

Idag har vi varit på kurs igen. Mio fick vara med en stund på en kurs och öva sig att vara bland hundar. Det kändes riktigt bra idag. Vi var på ett nytt ställe och när vi kom dit var det hundar en bit bort utanför bilen. Båda hundarna började skälla som vanligt, men idag var Mios skall lite mer blandat med iver och glädje och inte bara argt vaktande. Han var glad och positiv redan från början bland de andra hundarna och vi rörde oss mitt ibland dem efter en liten stund. Mycket klick och belöningar blev det som vanligt. Vid ett tillfälle var det en hund som råkade gå in i oss men det gick också bra och Mio följde med mig direkt när jag sade hans namn. Det var bara vid ett tillfälle som det blev något som kunde likna ett litet utfall och det var när jag höll på med att skicka SMS med mobiltelefonen... Dålig fokus från min sida med andra ord. 45 minuters träning blev det för Mio och jag var jättenöjd med honom.

Sedan bar det av till Birks agility. Birk skuttade lyckligt över alla hinder han trodde att jag pekade på och sprang igenom platta tunneln som ingenting - den har ju varit ett litet problem innan för han har inte velat lyfta den med ryggen utan har krupit igenom den efter bästa förmåga, men idag var det inga bekymmer. Den största svårigheten på agilityn är min förmåga att röra fötterna och kroppen samt ropa hinderna i tid... Tunnlarna stormade han också glatt in i idag, utom en gång när han backade ur den igen - någon annan hund hade just innan kissat på den precis i ingången. På slutet gjorde vi en bana och då började jag också få lite fart under fötterna och faktiskt så kändes det som om Birk var mycket mer uppmärksam på vilka hinder och hur jag ville att han skulle ta dem än han brukar vara. Han kunde tex passera en ingång till tunneln för att komma till den andra där han skulle in. Det gick fort och det var oftast rätt, duktig vovve! Vi hade riktigt roligt och hade bra flyt på det ett tag!

Innan idag så gick vi en promenad på egen mark över stock och sten, bäckar och sankmark. Hundarna forsade fram i terrängen, om en tass sjönk i gyttjan så fick de andra bära istället. Det är helt fantastiskt att se hur de kan sätta tassarna rätt i den hastigheten, det var mer än en gång som jag önskade att jag haft en videokamera med mig. De hittade ett ben från en relativt nydöd hare som de turades om att mumsa på innan jag tog hand om det och lyckades förvilla dem till att glömma det (jag hade inte lust att bära omkring på en hartass resten av promenaden). Hundarna var någorlunda kontrollerbara under promenaden, på slutet fick Birk en väldig fart under tassarna och jag var lite orolig att han skulle försvinna iväg i ett rådjursspår men han höll sig inom synhåll tack o lov. De älskar att få springa lösa på det viset, jag hoppas verkligen att jag kan få styr på Birks jaktlust och Mios alla grejer så att de kan få vara lösa på fler skogspromenader.

Vi har självklart övat lite på pedalhinksträningen också. Jag har insett att jag måste lära dem att hålla fast och bära saker under längre tid så nu övar vi det. Jag har övat med tomma drick-yoghurtsförpackningar och använt metoden att dra emot litegrann och klicka för att de verkligen håller fast. Om de släpper för tidigt så försvinner flaskan bakom min rygg och chansen till belöning försvinner ju då också. Detta peppar dem lite så att de vid nästa möjlighet håller i bättre. Birk har kommit en bit på vägen, han har ju övat detta litegrann tidigare, och han klarade idag att hålla i den en liten stund (kanske 1,5 sekund... haha, det är lååång tid för Birk) även när jag släppte flaskan. Mio fick jag till att faktiskt hålla fast lite mer, inte bara hålla munnen försiktigt runt flaskan (ibland känns det som om han är tandlös). Träningen får fortsätta imorgon och jag ska verkligen försöka få in det här med att hålla i saker nu.