Skogsdag

Idag skulle Mio på kurs i skogen, varje kurs brukar ha en dag med lite spårträning. Innan han skulle iväg så gick jag en runda med Birk hemma för att han skulle vara lite trött när han blev lämnad. Birk gick jättebra idag. Idag märkte jag att jag slutat stanna när jag går med honom, han vände själv direkt om kopplet råkade sträckas eller vände innan det sträcktes och jag kunde fortsätta gå medan han fick godis utan att han struntade i att ta godiset. Fantastiskt! Detta är alltså hunden som drog något fruktansvärt och som inte var intresserad av vare sig mig eller godis på promenaderna utan bara skulle vidare, i så hög fart som möjligt mot okänt mål. Jag tror inte att jag stannade pga drag mer än kanske 5 gånger på 50 minuters promenad (tidigare så kunde det vara efter varje steg...). Klickfrekvensen är fortfarande mycket hög, det går inte många sekunder mellan varje klick på bortvägen, men han har ju övat koppeldragande i 1,5 år så vi lär få hålla på ett tag med att lära in det nya.
Vi tränade också inkallningar förbi en kastad boll. Första gången hade jag slängt den lite väl nära både mig och Birks väg så då sprang han till den, men jag var tyst och tog den bara ifrån honom innan han hann börja leka med den. Vi gjorde om övningen med bollen aningen längre ifrån hans väg till mig och då gjorde han rätt och belönades med godis och mycket lek med bollen. Vi upprepade ett par gånger till och han fortsatte vara duktig. En bit längre fram på promenaden så gick det en katt ca 30 meter framför oss. Birk tände direkt, han ville jaga, han blev spänd i hela kroppen och riktigt vibrerade av längtan att få dra iväg efter katten. Sitt, sade jag, och han satte sig faktiskt, men var för stressad för att kunna ta godis. Sedan provade han att lägga sig, att gå in i fotposition, sätta sig igen... osv, jag tror att han försökte komma på vad han skulle göra för att jag skulle låta honom jaga katten... Efter en stund klarade han av att ta godis igen och då försökte jag få honom att leka med bollen - inte lika kul som kattjakt direkt men iallafall något. När det fungerade någorlunda så började vi promenera åt det hållet där katten hade varit. Han fixade faktiskt att gå ganska bra även med denna enorma störning - jag sänkte mina kriterier något och klickade för att han började vrida huvudet när kopplet sträcktes och han gick faktiskt riktigt bra när vi var i "kattområdet" också. Vi var ute i nästan en timme och sedan var det dags för mig och Mio att åka iväg på kurs.

Vi skulle ha lite spårträning i skogen tillsammans med flera kurser så det var många nya hundar för Mio, nyttigt! Det började redan så fort vi svängde in på parkeringen... Mio blir ju som galen när det är andra hundar utanför bilen och han skäller och vevar med tassarna på bilrutorna (han åker i baksätet). Det jag försöker göra är att belöna honom i mitten av baksätet om han är tyst. Tidigare har det varit fullständigt omöjligt att få honom att vara tyst ett ögonblick (när andas hunden?) och han har inte heller fixat att ta emot godis. Men han har blivit bättre (även om det kan vara svårt att tro) och idag gick det riktigt bra efter en liten stunds galenskaper. Han satte sig i mitten av baksätet och käkade korv och var tyst. Han fortsatte faktiskt vara tyst fast jag gick ur bilen och gick bak och tog ut ryggsäck och koppel (han fick lite korv genom gallret därifrån också) och satt duktigt och väntade tills jag bad honom hoppa ut, satte sig utanför bilen också men studsade upp igen många gånger innan bilen slutligen var låst och vi kunde börja promenera omkring lite.
Det var många nya hundar av olika storlekar och utseende och Mio var spänd så vi höll oss i utkanten till att börja med. Min målsättning idag var att ha en dag helt utan utfall och det lyckades faktiskt. Så småningom gick vi närmre och närmre de andra och han var duktig på att ha kontakt med mig. Gruppen delades i två och vi skulle börja ute i skogen med spårningen. Mio gillar att spåra, vi har bara gjort det ett par gånger tidigare och det var längesedan. Det blev två spår. På det första så gick han bra fram till slutet där han vimsade till det och det tog en liten stund innan han hittade sin belöning (i Mios fall, självklart mat :-)). På det andra spåret så gick han i full fart och hittade sin lilla godishög. Duktig vovve, han tycker verkligen det är kul att spåra. Roligt idag var även att koppeldragandet var betydligt bättre än förväntat i denna nya miljö, han gick för det mesta bra även om han helt glömde sig ibland. På väg tillbaka till parkeringen gick han jättefint med hängade koppel.