Äntligen agility!

Upptäckte plötsligt att vi inte var med på nån kurs alls jag och vovvarna. Det går ju inte, så raskt beslutade jag mig att börja träna agility med Birk igen (och som tur var så fanns det en fortsättningsgrupp som började dagen efter hihi).
Första kurstillfället var Birk helt galen. Totalt överstressad, okoncentrerad, gjorde utfall mot allt som rörde sig eller kom nära. Jag fick en rejäl påminnelse om att Birk inte funkar att bara ta med o köra igång med. Tyvärr var jag inte alls beredd på detta (det borde jag ha varit...) och det tog en liten stund innan jag fick ordning på mig själv så att en strategi tog form i mitt huvud. Strategin med Birk är egentligen rätt enkel... mata med godis så mycket det bara går... Godiset fungerar här på flera sätt.
1. Att äta minskar stressen, hunden varvar ned lite. det är svårt att äta och vara jättestressad samtidigt.
2. Hunden får något annat att fokusera på (och efter en stund kan det rena matandet gå över i att belöna kontakt).
3. När hundar kommer nära så kommer extra mycket godis = det är extra positivt att fokusera på matte när hundar är i närheten. En hundnos i rumpan leder till jackpott i belöning!
4. När vi är på kurs är det matte och hund som gör något kul ihop, det är roligare/mer lönande att fokusera på matte än på allt annat.
5. med mera, med mera, med mera....

Det blev inte så mycket av detta första tillfället dock, då försökte jag mesta hitta en avskild plats i ridhuset där Birk kunde titta på andra på lite håll. Han har så oerhört svårt för att se andra hundar springa utan att få springa själv och blir väldigt stressad av det. När Birk väl fick hoppa lite hinder själv så kom det dock fram lite arbetsglädje och fokusering. fast ibland blev det stopp för sniffning och till o med pinkning på tunneln (:-O)

Andra kurstillfället var han mer sig själv. Jag satsade från början på att vi bara skulle in och pausa på en fäll innan vi började jobba. En del andra nyfikna vovvar ville fram o sniffa på Birk och det gillar han inte, men det gick rätt bra så länge matte tryckte in pannkakor i käften på honom. Han kunde jobba koncentrerat (vi övade lite fot, grundfärdigheter i front, backande i fot mm mm) fast andra hundar sprang o hoppade hinder och på agilitybanan gick det fort och koncentrerat (synd bara att matte är så sen så hon ibland får vråla "STOPP" när Birk är på väg över/genom fel hinder...). Birk var LYCKLIG och det märks tydligt vad som är hans favoritgren. Vippen som han har blivit så rädd för, övade vi lite på. Han vågade sig över mitten och Sabina kunde vicka lite på den upp o ned, sedan var jag nöjd med den för den här gången.

Mio har fått komma in lite o träna i ridhuset efter agilityn. Lugnt o skönt där då med bara en liten rallylydnadsgrupp. Vi har bara övat att titta lite på hundar, vara avslappnade, koncentration, grundfärdigheter i front och fotgående.

Hemma har det blivit lite mer apportering, har börjat prova med en apportbock och det går förhållandevis bra. Bäst klarar Mio det men Birk har ju gjort ett enormt framsteg som klarar att hålla i några sekunder och även att jag släpper och sedan petar på apporten igen utan att han släpper.

Idag började jag om med backande slalom (Birk ska backa i slalomgående mellan mina ben samtidigt som jag backar). Birks problem är även här att han blivit rädd. Jag har tränat med handtarget vilket gjort att han slutat fokusera på sin bakdel, han har backat in i mitt ben och eftersom han är väldigt rädd om sin svans så har han tyckt att det varit obehagligt. Idag började jag med att öva på "rump-target" med flugsmälla för att få honom att fokusera på sin bakdel. Försökte få det att fungera även i fotposition och det gick hyfsat, sedan försökte jag att få det till ett backande slalom och det var svårt (han hade svårt att se flugsmällan tror jag) men något funkade för han begrep det bättre. Jag klickade och belönade rejält när han fick in bakdelen mellan mina ben och efter en stund märktes det att han började sikta med baken. Han hade dock svårt om han från början inte var tillräckligt långt fram i fotposition så att bakdelen hamnade rätt bara han vred på den. MEN han tyckte det var roligt igen och jag tror det gick upp nåt ljus i hans lilla huvud!

Mio fick öva på att backa runt mig, först med handtarget och sedan försökte jag minska den hjälpen. Det gick bäst i början och lite sämre på slutet, tror att det var matte som blev lite trött och ofokuserad...