framsteg

Det har inte blivit mycket skrivet här den senaste tiden men det händer saker i vovvarnas värld. Mio går ju på "morre-klass" och detta har förbättrat mattes träning och det märks på hundarna. Vi har inte tränat särskilt mycket men jag har använt mig mycket av motbetingning för att få vovvarna mindre uppjagade av händelser i omgivningen på promenaderna. Motbetingning innebär i mycekt kort sammanfattning att när hunden får syn på något som normalt sett stressar upp den enormt (i Mios fall blir det ofta utfall alternativt hysteriska skall alternativt vilja att jaga) så dyker godaste maten i världen upp och ges i riklig mängd. Jag använder mjukost och jag har under de senaste veckorna blivit mycket förstärkt för att ha mjukosten med mig (fantastiskt resultat gör att matte blir glad) vilket innebär att mjukosten nu alltid är med och hundarna får effektiv träning när tillfälle bjuds. Jag själv har från att ha tyckt det var jobbigt när något dykt upp i skogen ändrats till att bli jätteglad när något/någon dyker upp för då får vi ju chans att träna! Tråkigt nog så är det inte så mycket aktivitet i min skog. Då är det ändå bra att mina hundar blir galna över det mesta (katter, hundar, folk, hästar, vilt...).

Hundarna har gått från att hysteriskt skälla, dra och skrika när de ser en människa dyka upp, till att bli tysta och gå lugnt o smaska mjukost. Den som är mest förvånad är Birk för han har mest låtit o stressat för att Mio gjort det och nu fattar han ingenting...

En häst som kom förbi medan vi stod och pratade med en svampplockare var fullständigt ointressant.

Idag så kastade de sig inte iväg i kopplet när min katt plötsligt sprang förbi på gårdsplanen. Birk var den som såg den bäst och han tittade till men vände sedan uppmärksamheten mot matte som självklart langade fram mjukosten för denna prestation.

Härligt är det och träningen fortsätter självklart. Det kommer att ta tid det här men det får det göra!