stöld och kräkmedel

Igår kväll blev det äventyr här. Jag skulle vara duktig och ge hästarna avmaskningsmedel och gjorde det ute i hagen. Just den hagen går hundarna aldrig in i och det tyckte jag var bra eftersom spill av det här medlet kan vara farligt för hundar att äta. Jag hade varit borta mycket på dagen och lät vovvarna vara med ute, de roade sig i trädgården. Avmaskningsmedlet finns i "plastsprutor" och trycks in i munnen på hästen. Just den här sorten har äppelsmak för att det ska bli lättare att få dem att acceptera den. Nåväl, jag tog häst efter häst och hade förpackningarna (pappkartong) liggande precis utanför hagen. När sista hästen var klar upptäckte jag till min fasa att ena pappersförpackningen var borta. I den fanns en helt oanvänd tub med maskmedel (för 600 kg häst). Jag ropade på hundarna o de kom. Mio såg mycket nöjd ut och slickade sig om munnen. MIO din #¤¤%#%¤# buse vrålade matte av skräck. Hoppsan, Mio såg lite skuldmedveten ut, men det var ju mat, Mio älskar äpplen... En styck söndersmulad pappersförpackning hittade jag, sedan hittade jag ena delen av sprutan (den som trycker ut medlet), delen som innehåller maskmedlet gick inte att hitta i mörkret och vegetationen (läs ogräset och marktäckarna). Matte fick ett nervsammanbrott. MIO FATTAR DU INTE ATT DET ÄR FARLIGT!!!!! Jo, han började nog inse det... matte verkade ju väldigt upprörd, vad det var som var farligt var nog inte lika klart för honom. Birk höll sig i utkanten, inte omöjligt att han också ätit nåt. Jag letade lite till, rafsade runt med bara händer bland växter o nässlor. Ingen tub. Matte fick panik, dumma matte veterinär som funderat på att köpa hem kräkmedel att ha om utifall att, men inte hade gjort det. Ringde djursjukhuset i Lund, fanns det nåt annat jag kan ge så att de spyr... veterinären där var mest orolig för att han kunde ha fått i sig plastsprutan (inte innehållet), strunt i den sade jag, jag är orolig för förgiftning.... (glömde berätta att Mio kunnat äta en halv tom räkosttub i metall utan problem, bajsade centimeterstora metallbitar dagen efter, inte ens lös i magen). Nåväl, apomorfin (kräkmedel) var det enda rätta valet, skulle ges inom en timme. Just det, det var det jag inte hade... Jag kommer sade matte. Gick ut igen och spanade lite till efter plasttuben, och hittade den - tack o lov!!!! Den var inte sönderbiten men eftersom det är svårt att veta hur mycket som fanns i från början så var det omöjligt att veta hur mycket som var borta. Inga större mängder iallafall. Vågade mig på att ringa en av mina kollegor på närmre håll (klockan var 21.35), jo, han hade kräkmedel hemma o skulle lägga ut en flaska till mig att använda. Gav hundarna mat, så att de skulle ha mycket att spy upp (taskig matte), in med dem i bilen och iväg. Hittade var kollegan lagt flaskan o gav hundarna varsin dos. 5 minuter senare spydde de som aldrig förr, sida vid sida i mörkret på en grusväg. De mådde fruktansvärt illa och var helt deppiga. Mina pigga och alltid glada hundar... Öronen hängde så långt ner det gick, huvudena hängde, svansarna rakt ned... kan nästan svära på att prickarna flöt nedåt också... Birk skakade i kroppen, och som om inte illamåendet var nog så regnade det ju dessutom på honom... Matte samlade spyor efterhand som de kom upp, blev en väldig massa. När de verkade färdigkräkta åkte de in i bilen igen, när jag startade den och hade kört en liten bit så spydde Birk igen... Mio låg som halvdöd i baksätet, reagerade knappt ens om jag puttade honom rejält på huvudet.
En liten bit hemifrån sprang det ut 4 katter på vägen framför bilen, de busade/bråkade med varandra och såg nog knappt ens att det kom en bil. Jag lyckades väja för 3 men inte för den fjärde, den fick en rejäl smäll och när jag stannat bilen och gick ur och tittade så var den nästan död och dog inom kort. Jag har bara kört på en katt tidigare i mitt liv och den dog också. Otäckt är det när det händer, men skönt att dessa iallafall snabbt dött av sina skador. Det är värre om man vet att de är träffade men att de springer vidare och sedan kanske ligger skadade någonstans och inte kan ta sig hem.
Kom iallafall hem så småningom, ingen bra kväll...
Idag verkar hundarna må bra, men de är nog lite dämpade, det var en upplevelse för dem med igår. Undrar hur de uppfattade hela händelseförloppet....