rekordlång promenad

Idag har vi varit ute och njutit av de sköna vårvädret jag och vovvarna. Vi gick en längre runda än planerat, började med det lättaste hållet men fortsatte bara gå in på "nya" områden (gick där i somras men det är längesedan i hundnäsor). Vi var ute i nästan 2 timmar tror jag och rundan vi gick är ca 5 km. De var jättepigga men ändå hyfsat sansade och kämpade på med att hålla lugnt tempo, det är riktigt roande att se hur hårt de anstränger sig för att inte springa :-), det är verkligen en utmaning för hjärnan för en dalmatiner. Det roligaste med promenaden var att de orkade sköta sig hela rundan utan att bli så trötta att benen började springa, visst hade de korta stunder av "hjärnsläpp" men det gick relativt lätt att få dem att fokusera igen. De har förstått systemet och nu är det kvar att inse att samma regler alltid gäller samt att få riktigt flyt när det är lite svårare störning. Det sämsta med promenaden hände precis i början när vi mötte en shetlandsponny med vagn och inte hann ut i skogen på tillräckligt avstånd, Mio ville äta upp hästen eller nåt och matte blev riktigt arg på honom efter en stund. Skönt nog så sansade sig Mio när matte blev förbannad och satte sig tyst ned. Han är så fruktansvärt stark när han vill nånstans och jag kände att det var svårt att hålla honom och blev rädd att tappa. Galen vovve. På hemvägen mötte vi en joggare och då hann vi ut våra meter i skogen och Mio satt som ett ljus så som han gjort den sista tiden. Det är så trist att han har så himla svårt för att möta saker rakt framifrån (och lite jobbigt att alltid gå i gummistövlar så att man säkert kan springa ut i skogen var som helst i sankmarkerna här). Tråkigt är också att han alltid drar med sig Birk i sitt beteende, Birk gör som Mio - dvs om Mio skäller o drar i kopplet så gör Birk det också, om Mio sitter tyst och tittar så gör Birk det också.

Hur som helst, en skön promenad var det och skönt att inse att mitt humör också höll sig på den goda sidan under de jobbigare delarna och att jag roat kunde titta på hundarna och observera deras beteende och hur de svarade på mitt beteende. Sitter o läser en norsk bok om beteendeanalys i praktiken (på människor) just nu och den är riktigt bra, får en ny sida av teorierna bakom hundträning och kommer nog att bli en analyserande nörd så småningom :-). Passa er för att fråga mig varför era hundar gör si eller så ;-)!