Ny kurs

Idag började Mio sin nya kurs "hundträffen". Idag träffades vi vid trollsjön i Eslöv och gick en promenad och tränade sedan lite fot, sitt kvar, ligg kvar, passivitet mm. En superkurs för Mio, ett gäng trevliga hundar med lika trevliga hundägare och jag kan jobba lugnt på varierande avstånd med just hans behov. Han gick fruktansvärt dåligt i koppel idag, men det gör inte så himla mycket för hans studsande och frivolter i kopplet var glada. Han tyckte det var riktigt kul att vara på kurs bland andra hundar. Det hela påminde om Birk vid 5 månaders ålder på sin första valpkurs och det vet jag ju att det går förhållandevis lätt att jobba bort (till skillnad från hysteriska aggressiva utfall som har varit en mer vanlig reaktion hos Mio). Han var lite grinig mot hundar vid ett par tillfällen, ena gången var det en hund som gick fram o nosade på honom när de gick fot i sicksack runt alla andra och sedan var det mot slutet när någon kom lite för rakt emot eller nära. Inget som kändes som något större (i jämförelse så kan Birk göra värre grejer när han är uppvarvad o på kurs) och han slappnade av fort igen och blev positiv. Vi höll verkligen balansen på gränsen för Mios förmåga idag och det var jättebra, precis som jag vill ha det!

Efter Mio så fick Birk komma ut och promenera en runda. Han var ungefär som vanligt men något bättre än förväntat med tanke på hur dåligt stimulerad han är för tillfället. Irrade omkring en massa och hade svårt att komma ihåg att man inte kan galoppera iväg när man har koppel på sig men var kontaktbar och rättade sin position rätt så snabbt varje gång. Han fick en rejäl miljöträning när friskis o svettis plötsligt drog igång intill där vi befann oss. Hög musik + en massa människor som hoppade o viftade med armarna... Birk blev lite rädd först o skällde på dem men efter en liten stund lugnade han ned sig. På slutet övade vi lite fot o freestyle nedanför där jag parkerat bilen. Han var riktigt duktig, heltänd! Han skuttade baklänges runt mig två varv utan problem, gick slalom mellan benen, backande slalom från vänster sida (det enda vi övat ännu), backade framför mig, vände o backade in mellan benen, låg död mm mm. Kul att han blir mer tänd på att träna när vi är på andra platser än hemma, tidigare har det varit svårt för honom att fokusera alls när vi varit iväg bland dofter.

Idag på eftermiddagen tog jag en promenad med hundar + häst igen. Hundarna gick något bättre idag. Istället var det hästen som tyckte det var lite tråkigt att bara lunka fram längs en väg utan att göra något speciellt, han började nafsa mig i ryggen för att få lite uppmärksamhet. Det är typiskt Fandango, fast han har ju blivit lite äldre o snällare/klokare, när han var yngre så kunde han hugga en rätt rejält i ryggen och i benen för att få uppmärksamhet, att jag blev jättearg spelade inte så stor roll för honom, all uppmärksamhet var i hans ögon bättre än inget. Bitandet blev bara värre tills jag började lära bort det med morötter, han lärde sig kommandot snäll vilket för mig innebar att han inte bet men för Fandango var att han stod med huvudet på sned o spanade mot himlen... Hästar är lättlärda, han kan det fortfarande även fast jag inte belönar det särskilt ofta längre.

Ni får dra era egna slutsatser :-) haha, är det jag som råkar få komplicerade och jobbiga djur att arbeta med eller är jag bara dålig på att träna o uppfostra dem... haha

häst + hundar på promenad

Idag blev det en liten promenad i skogen med Fandango och hundarna samtidigt. Det var ett litet test för att se om det gick. Det hade varit skönt att få detta att funka så kunde alla tre få sina behov tillgodosedda samtidigt (jag är nog en obotlig optimist, hundarna kan knappt gå i koppel en o en och jag tar med mig bägge två och en häst). Den som var duktigast på att gå i koppel var hästen... Fandango gick snällt bakom mig med hängande grimskaft, lufsade på i lugn takt och travade några steg om han halkade efter för långt. Hundarna hängde framåt i sina koppel första biten, värdelöst att träna dem båda när det var en häst på släp dessutom. Birk tycker ju att hästarna är lite läskiga så han hade ju brått av det skälet också, Mio var bara envis som vanligt. Nåja, det blev väl något bättre efter ett tag och betydligt bättre på hemvägen. Tyvärr kunde jag ju inte begära av vovvarna att gå bakom mig när hästen gick där. Försökte få dem att hålla sig vid min sida en del sträckor och det gick rätt dåligt det med för det mesta. Å andra sidan får jag mycket skylla mig själv för det dåliga resultatet. Hundarna har varit väldigt ostimulerade hela veckan, jag har helt enkelt inte haft tid för dem och dessutom har de knappt fått vara med ute lösa heller eftersom de har varit alltför intresserade av fölet. Träningen att uppföra sig mot fölet går dock bättre. Birk går att ha lös i hästhagen igen, han håller sig på lite avstånd från hästarna. Mio är inte lika galet intresserad av fölet, han är lugnare men fortfarande mycket nyfiken. Innan promenaden så sprang han tyvärr ut i hagen lös utan mig och sprang efter fölet. Det gick bra ändå, fölis sprang runt mamma några varv och till slut lyssnade Mio på mig och jag fick fatt i honom. Jag var inte vidare glad då kan man ju säga och det enda jag hade i näven var ett grimskaft som Mio fick runt halsen och blev utsläpad ur hagen i och åkte direkt in i huset. Efter några minuter fick han komma ut igen och gick med bort till hagen under noggrann övervakning. Då råkade han gå på strömtråden när jag skulle ha in honom i hagen, sedan vägrade han gå in i hagen fast jag lockade med godis. Både bra o dåligt, bra att han håller sig utanför, men svårare att veta hur han gör den dagen han vågar smita in i hagen igen, känner jag Mio rätt så dröjer det inte så länge. Imorgon har Mio kurs, vi missade förra veckan som var första gången eftersom jag vakade för fölningen då. Det blir nyttigt för oss att gå kurs igen, jag tror att både jag och Mio behöver det!

Föl!

Här är en anledning (finns flera) till den långa tystnaden här på bloggen, en liten hingst föddes på natten kl 02.40 den 8 maj. Han är underbar!

Hundarna tycker att han verkar jättespännande och är därmed förvisade till att antingen vara inne eller sitta fast i koppel. Jag tror att Birk hoppas på att han är ett rådjur (men han är lite läskig, Birk och fölet har nosat på varandra nos-nos). Mio vet jag inte riktigt vad han tror... Han är helt galen och kastar sig framåt i kopplet och är glad... Jag har ingen aning om vad han skulle göra om han var lös så han får sitta fast tills den värsta nyfikenheten släpper och fölet blir lite säkrare. Stona bryr sig inte ett dugg om att hundarna är nära så vi kan träna i lugn o ro :-)