hästträning igen

Ridlektionen i onsdags blev inställd eftersom det var så vimsigt väder (sol och hällregn blandat). Jag red ut i skogen ändå och det regnade inte en droppe :-), fast egentligen gör det inget att det regnar lite - det blir ju mindre insekter då. Fandango blev riden tis, ons, tors under veckan och fick sedan paus fredag och lördag. Idag var det så dags för lektion men idag blev Ulrica sjuk så den blev inställd idag med. Attans också. Men när jag fick veta det var hästen redan "påklädd" så jag pratade med träningskompisarna och red dit och så tog vi ett pass på egen hand.

Vi kom nästan ända fram till dem som ridande ekipage, en liten bit in på deras uppfart blev det totalstopp och jag fick hoppa av och gå sista biten. Han var duktig ändå Fandango, vi har övat den här veckan på att gå sträckan dit förbi alla farliga grejer, men jag har alltid haft någon mer med häst med mig som gått först (då är det inga problem), nu fick ju Fandango själv ha täten och det är MYCKET svårare. Efter lite stopp så tog vi oss faktiskt fram till och in på uppfartsvägen och det är inte dåligt (det tog nog bara en halvtimme den här gången ;-)). De andra var inte klara än så jag började med att jobba med Fandango med mig gåendes bredvid. Satsade på att få honom att gå ut i hörnen ordentligt, det var ju hopplöst på vissa ställen förra gången, idag hade vi inga koner men jag fick till det rätt bra ändå. Det hörnet som inte gick alls sist funkade inte bra i början idag heller, tills jag kom på vad det var han tittade på egentligen där. Det var ett annat underlag + vatten precis intill det hörnet och när jag väl fick honom att gå och titta ordentligt på det så gick det bra sedan. Fast vattenpölarna på banan gick han inte i :-). Han är en rolig häst Fandango, väldigt speciell och kräver att man försöker tänka lite som han gör (vilket inte är så lätt alltid). Det enda man kan vara säker på är att han nästan alltid gör sitt allra bästa och man får ha gott om tålamod och fantasi när man håller på med honom.

När de andra kom så satt jag upp och red lite jag med och han var jättepigg och duktig. Jobbade på som attan och gick för det mesta där jag hade tänkt och i den fart jag hade tänkt ;-). Svettig blev han till och med, det var längesedan... Efter lite skritt o trav så var jag jättenöjd och red hemåt, han pinnade på bra hemåt också. När vi kom hem så hade vi varit borta i 1 timme o 45 minuter... snacka om att tiden hade gått fort. Hästen var nöjd och glad, han gillar när vi gör saker.

mera kantareller

Idag har det ännu inte blivit någon kantarellträning inomhus men det blir nog nu ikväll. Däremot så passerade vi kantarellträdet i skogen och på bortvägen så visade jag hundarna på kantarellerna en i taget och belönade för sniff. När vi var på väg tillbaka så satte Mio en väldans fart med kurs mot trädet hängades framåt i kopplet från ca 10 meters håll... Ja, han skyndade fram till kantarellerna!!!! Duktig vovve ett rungande BRAAAAA från mig och en näve korv! Mio upprepade genast kantarellintresset och hann äta upp en innan jag fått ur mig "bra" och langat fram korven, hihi, vi kommer nog att få jobba med att han inte ska äta upp dem...

I övrigt på promenaden så skötte sig Birk strålande, han var verkligen riktigt duktig idag på att inte dra i kopplet och att GÅ. Mio var inte lika duktig men man kan ju inte få allt på samma promenad ;-).

Fandango har fått sig en ridtur idag också. Idag blev det en vända tillsammans med Linda som promenerade med sin unghingst. Vi gick samma väg som igår (den spännande vägen förbi alla husen) och eftersom den andra hästen gick först så passerade Fandango allt utan stopp. När vi mötte sopbilen tog vi en vända in på gårdsplanen hos en annan granne och provade också att gå ned på deras ridbana (har tänkt att låna den lite ibland för lite mer fokuserad ridning...). Det gick inte alls, Fandango har problem med att gå över från ett underlag till ett annat. Jag har funderat på om han ser dåligt eller nåt för det är aldrig andra hästar som har lika extrema problem med det som han. Linda provade att gå före med sin häst men det var tvärstopp för Fandango ändå. Jag hade ingen lust att sitta av och leda honom (då hade han följt med) eftersom sadeln snurrar när jag ska upp igen om jag inte har en stol eller nåt att stå på så vi struntade i det. Det fick räcka med att vi tittat på ridbanan för idag. Han var pigg och glad idag och det var en trevlig ridtur i eftermiddagssolen.

hästträning

Nu ska det bli fart på mig och Fandango. Förra veckan hade Ulrica ridlektion för mig och några grannar och tanken är att det ska vara en återkommande aktivitet. Finns inget som får en att träna så bra som att man måste ha blivit iallafall lite duktigare än för en vecka sedan ;-). Nåväl jag försökte rida bort till mina grannar för lektionen, just den vägen var det väldigt längesedan jag red (säkert två år sedan) och den går förbi ett par hus med tillhörande livsfarliga soptunnor, barnleksaker, stängsel och byggmaterial... Livsfarliga enligt Fandango alltså... de kan ju attackera vilken sekund som helst... Vi lyckades efter en hel del tvärstopp och försök att vända och gå hem att ta oss förbi tre hus. Fandango fick stå och titta och bedöma farligheterna tills han vågade gå förbi dem helt enkelt. Han är sådan att han stannar och "fryser fast" när något är farligt, ibland vill han vända o gå hem också (speciellt om man pressar honom att gå förbi) men i regel går det att få honom att bara stå still och titta av sig. När vi kom till fjärde huset blev det totalstopp och jag kände att det här kommer han inte att gå förbi när jag sitter på ryggen (det var två pallar med inplastade lecablock). Det blev avsittning och sedan gick jag före resten av vägen. När matte går först så brukar han våga passera det mesta utan strul. Vägen bort till där vi skulle rida tog ca 35 minuter (borde ha tagit 15 min kanske). Sedan var Fandango nog lite trött av upplevelsen men vi tog det med ro o skrittade bara omkring på den lilla ridbanan och försökte få till styrningen. Ulrica hade satt röda koner i hörnen och vissa av dem kunde han gå runt medan andra absolut inte kunde rundas... Sådan är Fandango och som tur är så känner Ulrica honom väl så hon vet att han behöver tid att titta av sig och att det inte hjälper att bråka med honom (då går han i fullständigt baklås). De andra två ekipagen kunde trava o galoppera omkring honom men han lunkade på i långsam skritt och tog in allt med stooora ögon. Det gjorde nog matte med för den delen, det var längesedan jag red ordentligt så det kommer nog att ta tid för oss det här.
Idag provade jag att rida den vägen bort igen och vi kom förbi lecablocks-pallarna och ett hus till innan det tog tvärstopp. Fandango såg hästar, hund och människa på avstånd och sedan kom vi inte så många meter till. Jag hade ingen lust att sitta av (kommer inte upp igen då för sadeln snurrar på helrunda Fandango, jag måste stå på något) och gå hem så efter en stund så vände vi och red hem igen. Imorgon är det meningen att det ska bli lektion igen så då får vi se om vi tar oss hela vägen dit ;-).

kantarellträning

I förrgår hittade jag kantareller i skogen precis längs promenadvägen, funderade på att spara dem för hundträning men blev alldeles för sugen på att äta upp dem så de blev tillbehör till middagen istället... Idag hade det vuxit upp lite nya kantareller och dessa fick offras för hundträning (fast än så länge har jag bara använt den största av dem). Så fram med lite godis och satte mig i arbetsrummet (där vi brukar träna in nya saker) och började med Mio, hade kantarellen på ena knät och klickade för att han sniffade på den (vilket han villigt gjorde, det kan ju vara mat...). Sedan hamnade den på golvet och klick för sniff. Mio ville dock äta upp svampen och då kunde jag inte låta bli att säga "nä, inte så" och sedan ville han knappt gå nära den igen... Fast jag klickade för att han spanade mot den istället. Hundbyte till Birk istället och gjorde samma med honom.

Därefter gick jag ut i köket och letade upp två gamla glassburkar o gjorde hål i locken, måste ju se om de kan välja rätt burk - med eller utan svampdoft. Och här blev det bekymmer... Mio var duktig o gjorde rätt, han testade ofta att nosa på den tomma burken också men jag provade att hålla inne klicket lite och då märktes skillnaden - den burken med kantarell blev han kvar vid. Birk däremot struntade fullständigt i om det var kantarell eller inte i burken - han apporterade burkarna... och om han inte apporterade dem så boxade han omkring med dem med framtassarna... Kul att leka med burkar tyckte han... Jag provade att ta av locket på burkarna och då markerade han för kantarellburken, tog på locken och han apporterade/boxade med burkarna... Jag försökte klicka för att han tittade på eller närmade nosen mot dem men det var kört. Burk med lock betydde apportera eller leka med dem oavsett svampinnehåll, burk utan lock betydde sniffa på svampen.

Samma ska upprepade sig vid övning lite senare på dagen. Skit samma tänkte jag plötsligt, kantarellerna växer ju inte i burkar i skogen iallafall. Så jag plockade upp den lilla svampen och klickade för sniff när den låg på golvet ett par gånger och sedan fick vovvarna vänta utanför medan jag gömde den i rummet. En hund fick komma in "var är kantarellen" sade jag och Birk letade upp kantarellen!!!! Birk letade noggrant o målmedvetet. Byte till Mio, han letade också men behövde mer pepp under tiden för att fortsätta leta när han inte gick rakt på den. Men de hittade svampen varje gång båda två och nosade tydligt på den (Mio fick jag stoppa snabbt och gräva ut den ur munnen på ett par gånger). Duktiga hundar, imorgon får vi testa ute!

valpträff, prickiga bilder...

Nu är det väldigt längesedan jag skrev här, ska försöka göra en uppdatering så här kommer en hel radda inlägg förhoppningsvis...

Den 30 juni var det "valpträff" för dalmatinrarna, Birk och Mio är ju syskon fast från två kullar och det var dessa två kullar som hade gemensam träff hemma hos uppfödarna. Självklart var mamma Signe och pappa Albin också med. Vi tog bara med Birk dit, dels var Mio dålig på morgonen (han var slö o konstig, tror att han hade ont i magen) och dels så ville jag bara kunna slappna av och njuta tillsammans med Birk. 4 kullsyskon till Birk och 1 kull-bror till Mio kom. Det var jätteroligt att träffa dem. Vi började med en promenad i skogen med de 8 dalmatinrarna (man blev nästan yr av alla prickar) och sedan satt vi o grillade och åt i trädgården med alla 8 springande lösa runt oss. Det gick jättebra! Det var väldigt roligt att träffa allihop för man såg verkligen likheterna mellan dem. Samtliga mattar o hussar blev väldigt glada över att se att alla de andra hundarna också var koppeldragare ;-). Mios bror var väldigt lik Mio både i utseende o sätt (förutom det arga för han var bara glad hela tiden), det var så tydligt att han var yngre än de andra och fortfarande en clownig, inställsam valp.

Martin var med och tog en massa foton, jag lägger in några här, många prickar är det...

Vi började med en skogspromenad först längs vägen i koppel och sedan de som gick att släppa lösa i skogen (dvs Birk och en annan jaktgalen syster fick vara i koppel... Det var iallafall en till som älskar jakt :-))

Här nedan ligger de stolta föräldrarna Albin och Signe och betraktar sina barn, de såg rätt nöjda ut. Albin till höger o Signe till vänster i bild.

Nedanför är Birks kullbror Freddy.

Nedanför är Mios kullbror Skorpan (kallas Miro :-)). Visst är de lika!

Diverse prickiga hundar...

Som hade koll på maten...

och som även fick smaka lite...

många prickar var det som sagt...